stress. det är vad som kantrat mitt liv den senaste tiden. Jag vet att man inte skall klaga och allt sånt där. Alla har mycket att göra och det mesta som står i min kalender är ju sånt som jag valt att göra själv. Men, man skal inte bortse från det faktum att jag stressar just nu. C-uppsats, jobb x antal ggr i veckan, gym, socialt liv osv osv. Jag gillar det egentligen och desto mer jag har på agendan desto mer effektiv blir jag. Dock tar det stopp ibland och i lördags var en sån dag när det blev lite för mycket. En vecka med i stort sett 12 h plugg varje dag. På det jobb och annat. Trots att jag på lördagen efter 10 h kneg mest av allt ville lägga mig och sova, hade jag lovat att jag skulle med ut. alla jag känner skulle ju det så vad skulle jag egentligen göra hemma? Nu i efterhand borde jag nog mest stannat hemma för att sova, för kvällen slutade med hemgång och en skvätt tårar. måste sett ganska patetisk ut när jag la mig o grina innanför dörren kl 2 på natten. stackars fulla christoffer måste ju undrat hur jag mådde egentligen :) dagen efter hoppade jag på tåget hem till mamma och pappa, och oj vilken medicin det är. att få komma hem. bli klappad i håret och att bara få vara. inget smink, inget gym, inget plugg, inget häng, ingen stress... bara ett stort lugn.
det var helt enkelt det som behövdes. att få komma hem och bara andas lite. få perspektiv på saker. fundera. tänka..... få vara typ 5 år igen. få grina lite o rensa bort alla problem! mmm :)
nu är jag återigen hemma för att fira påsk. just nu står mamma och martina i köket och förbereder vad som kan tänkas bli den godaste steken ever. Jag sitter här vi datorn och har redan bidragit med min vanliga uppgift.. dukningen. kul!
senare ikväll beger jag mig in mot gbg. imorgon väntar nämligen en heldag med C. Han har planerat allt. brunch ute, strosning på stan, promenad, bio, sent restaurangbesök. allt detta för att fira min kommande födelsedag. jag har det ganska bra ibalnd, varför glömmer man det så lätt????
nu tittar marty på mig lite halv skeptiskt. jag ska väl hjälpa till att skala nåt, eller hämta nåt i kylen i förrådet. älskar mina hedersfulla uppdrag! ;)
tjing så länge!
/Andy........ SOM vill med till norge sista helgen i maj. ge mig en bil. eller en lillasyster som inte måste konfirmera sig på söndagen den helgen....
dreaming. och frågar mig själv varför man ska nöja sig med att bara drömma........
Väldigt länge har jag haft en enooorm hemlängtan, så efter massa vel i fredags bestämde jag mig för att först ha en myskväll med Andy och Sanna i Göteborg, för att sen på lördag åka hem och mysa med alla här hemma. Bra val.
Jag provade i fredags att göra en ny slags pizza med en massa goda ingridienser på. Proppade den med hemmagjord tomatsås, mozarella, bresola, ölkorv, tacofärs, champinioner, parma, rödlök, oliver, soltorkade tomater och ruccola. Matig men god, prova!
I lördags myste jag och mamma i stan. Sen på kvällen bjöd jag Hanna och Mickan på mat <3. Lagade torskrygg med kokos och jordnötskockasås och färska räkor; YUM!
I går skulle jag egentligen åkt tillbaka till Göteborg, men lille andy fick också en väldans hemlängtan och vi bestämde oss för att plugga hemifrån istället.
I morgon åker vi tillbaka för några hårda pluggdagar på biblioteket i Göteborg, sen bär det hemåt torsdag-fredag för riktigt påskfirande med familjen.
Det här behövde jag :) Energin börjar komma tillbaka pluss en massssa SÖMN! :D
När man har svårt att sova finns det hur mycket tid till att tänka som helst. Just nu funderar jag på om det kanske helt enkelt bara är så att våren inte är min tid på året. Trots att solen börjar sticka fram mer och mer och människor blir allt mer glada så är det ändå samma tid som man måste börja ta en massa beslut. Beslut om sommaren, beslut om hösten och så vidare. Eftersom att jag är känd för att vara slow så har jag spenderat cirka 21 år i mitt liv ovetandes om vad ordet stress innebär, och nu när det väl har börjat tränga sig på kanske jag helt enkelt inte kan hantera den?
Saker som Är bra är att man har en massa underbara människor omkring sig. Det är inte alla som har det. :)
Att skriva noveller och analyser får bli min kommande sysselsättning. I morgon ska bli en bra dag! Sool?? Det hoppas jag!!
Äntligen fredag och äntligen morgon, har vart ett vrak denna vecka. Noll energi. Ett levande spöke med andra ord. Det har inte varit min krop]p som rört sig. Plus att mina sömnproblem dödar mig lite. Inväntat denna morgon sen 3.30. Jag behöver då ingen väckarklocka :) nu ska jag njuta av en helg! Hoppas att solen vill titta fram även i helgen. Puss från en trollunge
Vädret idag är helt underbart, det är just nu man älskar Sverige som allra mest. Vet inte om det är just på grund av detta underbara väder som jag för tillfället sitter på ett cafe själv med min kaffe och ler oavbrutet. Bitit mig i läppen ett antal gånger, för det känns otroligt lustigt att sitta och le alldeles för sig själv. Men jag kan typ inte sluta. Sommaren är nära och det känns hur bra som helst och jag har bara så mycket energi. Min andra hälft är och jobbar, men kommer snart för att joina mig. Tillsammans skall vi välja C-uppsats ämne, som vi redan borde gjort i fredags, men vi lyckas inte bestämma oss för vad vi vill skriva om, och jag vill skriva om något sjukt intressant så att man bara vill forska mer mer och mer! Jag tror att idag är dagen vi kläcker det. Känns så.
Så vad händer annars? Massa planer och massa tankar florerar runt hela tiden. Kan vara lite jobbigt att vara helt ovetande om vad man vill, och vad som passar bäst, vad som borde göras, vad som inte borde göras. Samtidigt är det sjukt häftigt att faktiskt kunna välja och vraka bland alla dessa olika valmöjligheter. USA, Australien, London, Stockholm, Göteborg, med fler med fler med fler...Gosh!
För tillfället är jag lite småkär, inte kär kär kär, men lite. Inte på riktigt dock. Men ibland möter man vissa personer som bara har den sjukaste och härligaste energin som gör att man blir såå himla glad. Tänk att kunna vara en sådan person som bara smittar av sig av en massa härligheter, utan att veta om det? I wish! Inspirerande personer är det bästa som finns och jag älskar att lära mig av dem. Kanske är det just därför jag är så glad idag :)
Kände för att skriva av mig, nu ska jag in i pluggvärlden igen :)
jag skriver endast här när jag känner att jag behöver skriva av mig en massa, vilket i sin tur resulterar i en lång text som förmodligen inte är så kul att läsa... som nu:
hur som helst har jag en så konstig känsla i kroppen. undrar om det har med årstiden att göra, eller om man bara drabbas av dessa små dipper ibland. Skulle absolut inte påstå att jag är ledsen eller deppig, för det är jag verkligen inte. men jag har en sån rastlöshet i min kropp att jag inte vet vart ja ska ta vägen. som att jag väntar på att något ska hända. något som inte finns att vänta på. så många beslut som måste tas, tankar som snurrar, tid som bara går, tid som jag vill ska gå, funderingar kring vad som är bäst osv osv. jag är nog världens största tänkare som tänker och tänker på allting, hela tiden. analyserar och tänker vad jag borde gjort bättre, annorlunda. vad jag borde sagt, eller inte sagt. hur jag borde agerat, varför den sa si eller så. vad som kommer hända om jag gör på ett visst sätt, eller vad som händer om jag gör på nåt annat sättu. vad som är rätt eller fel, sant eller falskt........ & såhär håller jag på. blir helt matt av allting vilket slutar med att jag blir helt handlingsförlamad och inte tar tag i någonting. detta gör mig tokig och det är så typiskt mig. att inte ta tag i saker som jag vet måste tas tag i! jag kan ha bestämt mig för något. veta att det är såhär det skall vara, eller det jag skall göra. o sen sex månader senare står jag fortf där och stampar, med samma tankar.....
ibland känner jag att jag bara glider med. jag är egoistisk. ändå gör jag saker för andra för att inte göra människor besvikna. hur går det ihop? jag skulle behöva nån som gav mig facit. som sa åt mig vilka beslut jag borde fatta, vilka vägar jag borde välja osv osv. men nu är det inte så enkelt, och det är väl det som kallas livet antar jag....
jag vill så mycket. har egentligen en massa bra ideér men det gäller nog bara att våga och bestämma riktning tror jag, eller? Jag vet att jag är bra på saker. att jag kan lika mycket som någon annan. att jag är en bra person i de flesta fall. en ganska omtyckt tjej som för det mesta är snäll. måste bara plocka fram det där självförtroendet och se till att ta för mig. för jag är bra. jag kan faktiskt. man måste våga för att vinna som det så fint heter..... våga välja väg och bestämma sig för att det är det enda rätta. don´t look back....
den här texten hade kunnat bli huuur lång som helst. men nånstans måste man stoppa. jag är oftast en ganska öppen person. gråter när jag är ledsen och skrattar när jag är glad. alltid ärlig om hur jag mår och har inga problem med att visa mig varken svag eller stark. så vänner, fiender. jag är som sagt inte ledsen eller deppig. jag är nog mest förvirrad. har väl en sån där rolig 25:års kris kanske ;)i af idag. nu. när jag skriver detta. imorgon är allt kanske tipptopp igen. förhoppningvis. någon kanske ger mig det där fina facit i natt, så att jag vaknar som en lite klokare tjej imorgon... hoppas hoppas! ;)
